www.myshanghai.se

Reflektion fr�n n�rbutiken.

Undra om det kommer en dag d� personal och kunder tycker att det �r oacceptabelt (och kanske rent av motbjudande) att personalen h�ller sin matl�da kyld i kyldisken och �ter mat vid kassadisken. Och dessutom spottar ut r�kskalen i locket till matl�dan.

En stilla undran bara.

Under de fem �r vi bott i Shanghai har det varit en dramatisk utveckling p� alla fronter. Gamla hus och ofta hela kvarter har rivits och ersatts av nya. Restauranger har �ppnats och st�ngts. Tunnelbanen�tet har f�tt en m�ngd nya linjer. Inflationen och l�neutvecklingen har och �r skyh�g.

Inte bara det materiella har f�r�ndrats. En reflektion �r �ver kinesernas matvanor. F�r fem �r sedan hade de flesta v�sterl�ndska restauranger, t.ex. omr�den som Xintiandi och finrestaurangerna p� The Bund, en majoritet av v�sterl�ndska g�ster. Ofta bara ett f�tal eller inga kineser alls. Nu �r det tv�rt om. Kineserna har i takt med att inkomsterna stigit l�rt sig att uppskatta v�sterl�ndsk mat, bra service, dov belysning* och t�nda ljus. Kanske beror denna trend ocks� p� att m�nga kineser �terv�nt hem till Kina efter n�gra �r i utlandet.

Likas� p� flighterna till/fr�n Europa s� har andelen kineser kraftigt �kat j�mf�rt med f�r ett par �r sedan. Nu �r det dom som �ker till Europa och g�r business (och k�per bolag). Eller �ker p� shoppingresor f�r att handla dyra m�rkesvaror som annars �r tokigt h�gt beskattade i Kina.

*F�r er som inte haft f�rm�nen att bes�ka Kina: De flesta kinesiska restauranger har stark belysning, g�rna fr�n o-charmiga lysr�r. En anledningen ska tydligen vara f�r att g�sterna annars tror att restaurangen har n�got att “d�lja”.

S�g den Kina-blogg som inte tar upp lustiga skyltar. Jag har f�rs�kt undvika detta, men den h�r �vers�ttningen av 消火栓 (xiāo huǒ shuān) var s� obskyr att det blir ett undantag.

Det verkar finnas en l�ng vana av att som individ bli rankad i Kina. Redan i skolan anv�nds en form av topplista d�r l�raren rangordnar eleverna fr�n den b�sta till den s�msta. Att hamna i toppen �r s�kert motiverande och uppmuntrande, men att hamna i andra �nden av listan kan nog (ytterligare) h�mma intresset f�r skolan f�r de som redan har sv�rt att l�ra sig. Oklart hur de t�nkte h�r.

Det h�r med att betygs�tta individer h�nger faktiskt med till arbetsplatsen ocks�. En av mina anst�llda tog p� hennes utvecklingssamtal upp – helt seri�st menat – att hon ville att vi skulle inf�ra ett rangordningssystem p� f�retaget s� att de skulle veta var de befann sig relativt sina kollegor. Jag dissade f�rslaget.

P� m�nga st�llen i Kina ser du faktiskt organisationer som anv�nder ett elektroniskt system f�r att utv�rdera sina anst�llda. T.ex. den f�rsta person du tr�ffar n�r du anl�nder till Kina – tulltj�nstemannen som st�mplar ditt pass – kan du betygs�tta.

Till och med taxichauff�rer f�r du ibland chans att betygss�tta.

I sig �r det kanske ett bra verktyg f�r chefer inom servicef�retag att utv�rdera och utveckla sina anst�llda, men jag skulle inte bli f�rv�nad om resultatet ocks� sammanst�lls i listor och offentligg�rs inom f�retaget.

Till det beh�ver du ett PA-system, bl�dderblock och n�gra v�nner.

Och, ja just det, en liten man som kan dirigera och h�lla takten.

N�r n�gon av mina kinesiska kollegor eller bekanta blir f�rkylda bes�ker de omedelbart ett sjukhus f�r att f� en injection. Trots att de vanligen kom tillbaka friska och krya dagen efter, s� tog det ett tag innan jag f�rstod vad de menade med injection och ins�g att det var antibiotika de f�tt. Snabbt och effektivt f�r den enskilda individen, men kanske inte helt genomt�nkt ur ett st�rre perspektiv.

Det finns en l�ng historik av och ett invant beteende hos kinesiska l�kare av att injicera antibiotika (via dropp) mot enklare sjukdomar ist�llet f�r att l�ta kroppens egna immunf�rsvar g�ra sitt jobb. Myndigheterna k�nner till riskerna med �verdriven anv�ndning men menar p� att uppsatta regler inte efterf�ljs.

En l�kare som jag pratade med p� Parkway Health ber�ttade att m�nga av de kinesiska patienterna kr�ver att f� antibiotika, trots att hon via tester kund visa p� att denna inte skulle ha n�gon verkan mot just deras �komma.

N�gra siffror:

• Årligen tillverkas det 210 000 ton antibiotika i Kina (ca h�lften till m�nniskor, resten till boskap).
• En kines anv�nder i snitt 10 ggr mer antibiotika �n andra nationaliteter.
• Ca 90% av de patienter som �r intagna f�r antibiotika, mot 30% i v�st. Dvs. de f�r antibiotika oavsett om det beh�vs eller ej.
• Ca 80% av �vriga patienter f�r antibiotika, mot 20% i v�st.

Skr�mmande. F�rest�ll er den dagen d� bakterierna best�mmer sig f�r att bli resistenta.