Shanghai är staden som är under konstant förvandling. Gamla och slitna kvarter som vi (icke-kineser) anser charmiga rivs för att bredda vägar eller bygga nya höghus och lyxiga shoppinggallerior.

Mönstret är alltid detsamma. Butiker och restauranger slår igen. Människorna flyttas ut till nybyggda ghetton i förorter. Husen jämnas med marken och en hög permanent mur byggs runt området. Därefter står marken ofta i träda en längre tid. Ofta i flera år. Kanske för att hitta en köpare till marken eller för att invänta nödvändiga tillstånd. Ingen som riktigt vet.

Därefter sätter bygget igång och då går det undan. En febril aktivitet pågår i princip dygnet runt och husen tar form i en häpnadsväckande fart. Området framför byggnaden där jag jobbar genomgår denna förändring just nu.

2008 – När jag kom hit var husen, människorna och det sprudlande vardagslivet redan borta.
2009-01-02-renmin lu 2009-1

2010 – Pålandet påbörjat. Under hela perioden som världsutställningen pågick var dock bygget avstannat. Inga byggen i Shanghai tilläts under denna period för luften och bullrets skull.
2010-03-18-renmin lu-1

2011 – Bygget i full gång.
2011-03-16 construction Huangpu

En sak som fascinerar mig är att ingen i min omgivning vet vad som håller på att byggas. Ingen som vet och ingen som tycks vara intresserad av att veta heller. Kanske de är så luttrade av alla byggen som pågår.